emmö.

Allt är som en våg, upp och ner hela tiden.

Jag fattar inte och jag orkar inte mer.

Det tääär på mig, orkar inte gå upp, ligger som ett psykfall och bara tittar i väggen.

Inget får mig glad, får bara utbrott på allt och alla.

Men kan inte säga att det är ditt fel, ibland säger du fel saker som sårar mig.

Men att känslorna inte är här, inget kan hjälpa det.

Tycker allt bara är en pina och snart får det hända något annars får vi fortsätta på varsitt håll.