emmö.

Jag har aldrig förlorat någon jag älskat djupt, jag har aldrig kännt hur det skulle vara att leva med en saknad.

Men egentligen lever man alltid med en saknad eller ett behov.

Man vill alltid ha något, tror aldrig man är helt tillfredställd.

Men jag hatar att ibland desperat behöva något som är omöjligt att få, det skapar sånna jobbiga känslor i kroppen.

Jag vill att Jani ska sova med mig inatt, vill inte ligga i sängen helt ensam.

Vill känna värmen och tryggheten.

Bara vara i varandras sällskap och prata om allt mellan himmel och jord.

Ja ni förstår hur jag är just nu.

.

Men jag ska försöka sova nu, kolla lite film först och se om en fjant läser inlägget innan han ska sova.

Om du läser detta, glöm inte att i mina ögon är du en fin person som jag bryr mig mycket om.

Jag behöver dig och jag saknar dig.

Du är en del av mig.