emmö.

Jag lever som att jag har pojkvän just nu men singel med. Jag är lite kluven, jag vet faktiskt inte vad jag tycker bäst om?

Jag älskar att vara fri, jag älskar att kunna göra vad jag vill utan att behöva ha någon att tänka på. Tillexempel har jag fått sur pojkvän om jag skolkat, vilket jag gillade att göra innan när jag ansåg mig trött. Nu slipper jag det, kunna göra egna val utan att behöva tänka på ngn annan.

Men jag håller inte på och springer mellan killar och kysser killar när jag är ute på krogen. Det är skönt att kunna säga att man har pojkvän även om man inte har det.

Nu är jag ute på krogen för mina kompisar, jag är inte ute för att hitta en kille att vara med utan sitter med mina vänner och tjötar en hel kväll.

Sen kan man tappa någon av mina söta vänner till någon kille, men jag har alltid ngn kvar :)

.

Sen kan man sitta där någon gång i månaden i hans famn och bara kolla på tv, det är ju det man saknar, någon man kan bry sig om.

Jag saknade det så fruktansvärt, men vill inte sitta i vem som helst famn utan det ska vara någon man känner verkligen håller om dig och inte bara har armarna runt dig.

Så känner jag.

Hur kan man beskriva en känsla man har i kroppen till någon som inte förstår eller aldrig kännt den känslan?

Hur förklarar man abstinens till en person som aldrig slutat med ett beroende?

Hur förklarar man det där pirret man får i kroppen när man längtar efter något obeskrivligt mycket?

Hur förklarar man hur det känns att vara deprimerad till någon som aldrig varit det?

.

Jag vet inte.

Jag är totalt kass på det, jag är väldigt duktig på att få folk att missuppfatta mig. Därför jag nästan aldrig öppnar mig eller pratar om mina egna känslor till vissa personer, för de kommer kunna ta illa upp av de jag säger.

Just nu känner jag att jag vill skrika och bara springa härifrån, det hade varit mycket lättare, men jag lär mig av detta, kunna hantera en ny situation.

Har aldrig varit med om detta, iprincip, bara liknande händelser.

.

Idag är jag inte på humör alls, är fruktansvärt nere. Vet inte hur jag ska hantera alla situationer jag ställs framför och jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen, jag vet inget.

Nu har jag inte tid att fundera mer på detta, allt gör bara ont.

.

Jävligt ont, vill bara härifrån, långt härifrån.

Vi har kännt varandra sen du flyttade till Trandared och in till Borås sen du bott ute i skogen typ, du ville börja spela fotboll i mitt lag, du stod där så ensam när vi skulle ha en övning 2 och 2.

Så jag sprang dit och och sen dess har vi varit tajta. Vi tajta och umgås varje dag tills vi bråkar, är ifrån varandra någon månad, sen blir vi vänner och är grymt tajta igen.

Vi har gått igenom mkt ihop.

Minns du när Tiger dog Malin? (Min kanin). Jag skötte den väll inte jätte bra, men det var ändå min vän i mörkret och min nallebjörn. Vi sprang ner i källaren så låg han bara där, jag började gråta sjukt mycket, varken jag eller mamma vågade röra honom så du fick ta på dig handskar och bara ut han till komposten.

Det var mitt i vintern, så vi sa att till våren skulle vi begrava honom!

Så blev det inte. Haha. Stackars lilla Tiger, han kommer och spökar här för att ge igen xD

Eller när vi stod ute i regnet och hoppade i alla vattenpölar, jag sprang runt med dina skor och badade dom.

Jag minns å sjukt mycket roliga grejer vi gjort ihop, kommer alltid minnas Dig Malin. Kommer sitta på mitt ålderdomshem ochs sucka åt allt konstigt vi gjort och skratta. Du kanske sitter där med mig tillomed?

Vi lärde ändå känna varandra för inte allt för länge sen, Jag hittade dig i Oktober men inte fören i Januari pratade vi första gången, efter mycket mod. Jag åkte helt ensam upp till Stockholm, totalt livrädd och ynklig. Jag åkte till stora staden helt själv, aldrig varit där innan utom en gång som liten.

Nu skulle jag åka tunnelbana själv (!), åka buss och gå runt på centralen. Nej fya.

Men som alla som betyder mycket för mig har vi gått igenom mycket, du har hjälpt mig genom tunga tider och jag hoppas jag har hjälpt dig. Du har gett mig nya syner på livet och mycket där till. Jag är inte samma person som jag var för 6 månader sen.

Ett samtal minns jag, du berättade om en hemsk händelse du varit med om. Det bara brast för mig, har aldrig gråtit så som jag gjorde då, fick ont i hela kroppen, klump i halsen och ångestkänslor i magen. Då förstod jag att du gjort mer intryck på mig än många andra. Sen att du ger mig fjärilar i magen och alltid lyckas göra mig glad är en annan fördel med dig.

Jag hoppas att jag kommer få ha dig vid min sida lång tid framöver, vad som än händer så kommer du alltid betyda mycket för mig. Du står mig nära in på livet på många plan. Tack för allt du gjort, det är mer än du tror. Jag älskar dig baby.

Haha, jag kan inte annat än att skratta när jag tänker på dig för vi har haft grymt roligt stunder ihop. Dagen då vi skulle träffas snabbt för att luncha.

Vi slutade på Liseberg, krogen och vi var hemma 7 på morgonen dagen efter.

Vi hade så roligt så jag kommer nog aldrig glömma det, så kan det gå!

Sen har vi varit med om tuffa tider med, gråtit ihop och delat mycket av våra tunga upplevelser. Känns som att vad jag än säger så ser du inte ner på mig eller utnyttjar mina svagheter, snarar blåser bort dom. Vi är lika Annika och jag tror att vi kommer komma bra överens i framtiden och kommer få sjukt mycket mer roliga minnen.

Tisdagar på bränneriet har ju blivit en tradition snart :)

Lycka till nästa vecka babe, till helgen ska det firas om du får ditt körkort, är stolt över dig för att du har lyckats!

Jag och hon har nog en bilrelation, vi har så mkt minnen i hennes volvo att jag inte vet vart jag ska börja.

Första minnet i bilen är samma dag som Lotta tagit körkort och hon tar bilen hem till mig, jag får för mig att köra, vilket jag får. Så vi kör runt på en parkering där jag slirar runt på 1an och får 300 kärringstopp. Hur kan man inte tycka det var roligt, vi skrattade så vi grät.

Lotta och jag kör runt en killes hus 500 varv och jag råglor in för att se om vi ser honom, bara resan ked musik, farliga svängar och att vara vilsen var galet roligt.

Resa till Göteborg, emmy dansar av sig bhn och hänger den som en doftgran i bilen och tycker den hänger fint. Glömmer helt av den och Lottas pappa hittar den, det var lite pinsamt men mycket roligt.

Kortfattade grejer, men de vi gjort har varit i kontakt med bilar! Mycket av det iaf, sen har vi varit med en del roliga fester ihop och druckigt os redlösa och dansat oss trötta. Lotta sover nog aldrig mer med mig full iaf, tänker inte avslöja detta, men det är pinsamt att höra dagen efter!

Lotta, vi kommer alltid förstå varandra och kunna vara öppna om allt. Vad jag än har på hjärtat får du reda på det, och vad som än når dina öron och ditt hjärta får jag höra.