emmö.

Jag är nog inte den ända i Borås som klagar på vädret, det ända man tänker på när man kommer till Borås och någon pratar om vädret eller bara säger

- Oj vad det regnar.

Svaret blir alltid samma

- Bara för vi är i Borås

Det är så sant, det regnar här iallafall 3 dagar i veckan, eller en liten stund varje dag. Helt sjukt.

Man blir så depp av detta sjuka vädret, jag vill vara ute, grilla, sitta vid sjön ja osv. Inte inne i mitt rum.

Jag är nog inte den ända som är ledig på dagarna och inte går till skolan eller jobbar, vad gör man?

Jo man sätter sig vid tvn tills man vaknat till eller känner att man är hungrig, eller jag gör iallafall. Men det slutar med att jag tittar på dvd.

På dagen finns INGET,

På 1an och 2an är det sändningsuppehåll eller vafan det heter.

På 3an och 5an går det någon talkshow.

På 4an går det hem till gården eller så är det reklam för ngn bra dammsugare eller ngn annan skit.

På 6an går simpsons eller family guy. (Skit enligt mig)

Sen på de andra kanalerna går någon gammal skitfilm eller så är det jackpot, det programmet där bruden spydde.

Nej tv tablån är kass på dagarna!

Och eftersom jag nu tycker tvtablån på dagarna är kass, vad gör man? Man sitter och spelar spel på datorn, som antagligen är nedladdat eller så laddar man ner en hel serie av The OC eller ngt annat eller en bra film.

Ja, allt går i en ondcirkel. Gör något åt det, jag tänker inte gå till videomix eller FÖRLÅT, hemmakväll och hyra en film för 60 kronor för att HA DEN I EN VECKA. Vad är oddsen att man hyr en film man aldrig sett och får en sån kanonrulle att man tittar på den om och om igen i en vecka?

Ta en tio för en film och så lämnar man in den dagen efter istället? Vem hyr en film för att kunna sen den 5 dagar senare? Inte jag iallafall.

Haha, det var två dissar i en, den fick jag in snyggt!

Ja vad tror ni? Ska min svarta färg i håret försvinna, trött på att vara Salander, ska bli mitt vanliga jag nu. Hur ska detta gå?! Nej jag tror jag kommer vänja mig fort i min vanliga hårfärg. Bara jag lovar mig att aldrig mer bli blond igen, det är inte jag och kommer aldrig vara jag.

Men om jag tänker efter, som brunett hade jag roligast och jag trivdes mest.

Tänk Malin, minns du min tid som brunett, högstadiet, ojoj. Det var tider. Sen blev jag en tonåring som skulle göra revolt. Mamma kanske blir så lycklig att hon betalar frissan? Vi får se :) 15 får hon lön, höhö (A)

Tack alla ungjävlar som udnerhållar min vardag, jag och Annika är nog experter på alla bloggar, kan de mesta om dom mesta. Men vad gör man nu när den dåliga tablån går på dagarna, man läser bloggar.

Allt från blondinbella till Dessie. Underhållning på hög nivå.

Vill du bli en av dom, i Borås börjar en kurs på högskolan 7,5 poäng i bloggkurs. HA-HA-HA!

Ska gå den bara för att, man ska skapa en blogg, lära sig hur man skriver till vissa grupper och man ska göra en design på den oxå. Kanske är roligt och givande.

Vad gör man annars på dagarna, men vem fan kom på idén? Borås är den ända högskolan som fått idén, och vem ska dom ha som lärare? Kissie? HA.

Det skulle jag vilja se.

Nu tänker ni

"Är hon dum i huvudet? Längtar idioten till julen?"

JAAA! Jag älskar julen, allt som har med julen att göra. Lukten av jul gör mig varm i hela kroppen, jag minns all spänning från när jag var liten, hur mycket man längtade tills man fick sitta vid den barranda granen och låtsas att tomten ska komma och hur man verkligen aldrig förstår vem som är tomten, han är ju inte på riktigt. Eller?

Haha, jag minns en jul. Kommer aldrig glömma den. Jag hade slutat vara rädd för tomten, eftersom jag förstod att den inte var på riktigt.

Så jag var stöddig och skulle se vem tomten var, när tiden närmade sig att öppna klapparna eller att tomten skulle komma så kollade jag mig runt för att se om någon fattades när det knackade på dörren, alla var där utan morfar, jag trodde mig var smart.

"Har jag gått på det varje år? Det var ju uppenbart, en person har ju fattats, hur kunde jag inte märka det?"

Så jag sprang runt till alla och skröt om att jag visste att tomten var på låtsas, till alla mina små kusiner. Hur tuff jag var som upptäckt det först.

Sen knackar det på dörren, jag springer dit och säger

- Hej morfar!

Tomten hälsar och går in, så fort jag vänder mig om står morfar där, då blev jag  kallsvettig och insåg varför jag var rädd för tomten, sprang allt jag kunde in till pappa och satt tyst tills tomten gått.

Minns hur jag skämdes för jag trodde att tomten inte fanns. Trodde därför några år till att tomten fanns efter den upplevelsen.

Det var grannen som var tomte, fick reda på det för något år sen.

Den julen var rolig ändå, minns den väl :)